Han har ingen känsel i fingrarna och nerverna går inte riktigt dit dom ska, men det har funkat.

Han har vart sjukskriven hela veckan, han har fått jätte ont igen och häromdagen så såg hela armen helt grå och livlös ut. Otäckt!

Han var hos läkaren igår och blev sjukskriven i tre veckor, till att börja med.. Under veckan som kommer ska han träffa "sin" läkare. Som har genomfört alla operationer för ytterligare bedömning. Han har fått starka smärtstillande nu som förhoppningsvis ska hjälpa lite. Nervsmärtor är svårt, det verkar inte finnas några smärtstillande som riktigt tar.. Antagligen har han även inflammation i armen.

Det gör att det blir så mycket mer tyngd på mina axlar. Som tur är, så är huset klart nu. Nästan i alla fall, han behöver inte göra något mer.

Men han får inte använda sin arm. Han får knappt lyfta på lillemann, men det gör han ändå i den mån det går, med andra armen såklart. Jag måste alltså sköta hela hemmet, jobba, ta hand om lillemann i stort sätt själv. Hinna med Viktor och vara en pigg och rolig mamma. Självklart orkar man! Men det kommer ju bli lite tuffare ett tag, eller ja. På obestämd tid. 

Så nu, ångrar jag lite att jag inte tog stallplatser vid mitt jobb. Trots den korta utevistelsen så hade jag kunnat rida på kvällarna när lillemann somnat - i ett ljust ridhus! Och Viktor hade fått röra på sig längre än hagvistelsen. Men ja, det är lätt att vara efterklok. Att rida i mörker är väll inte så tokigt, eller?